EU:s penningflöden  

Europeiska unionens verksamhet finansieras till största delen ur unionens budget. Slutsumman för 2012 års budget är 141,9 miljarder euro, dvs. cirka tre gånger så stor som Finlands statsbudget.

 

Utgifterna och inkomsterna i budgeten samt budgetramen har alla sina egna beslutsfattningsprocesser.

 

Budgetramen

 

Europeiska rådet beslutar om EU:s fleråriga budgetram. Rådet antar i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande en förordning genom vilken en flerårig budgetram fastställs.   Rådet fattar sitt beslut enhälligt efter att ha fått Europaparlamentets godkännande, som beviljats med enkel majoritet. Budgetramen fastställs för minst fem år. Ramen bildar den titelspecifika gränsen per utgiftsområde (rubriker) för de budgetar som ska uppgöras årligen, och den kan ändras endast genom ett gemensamt beslut av Europaparlamentet och rådet. Den nuvarande budgetramen täcker åren 2007–2013.

 

Det pågår för närvarande diskussioner på politisk nivå om den nya budgetramen för 2014–2020. Kommissionen lade sommaren 2011 fram sitt förslag till budgetram och under höstens lopp cirka 70 lagstiftningsförslag i anslutning till det. Kommissionens förslag föregås av en politisk diskussion som förs på basis av de komissionens meddelanden. Dessa gäller en översyn av budgeten, den gemensamma jordbrukspolitiken samt den femte sammanhållningsrapporten om regional- och strukturpolitiken.

 

Inkomster

 

Inkomsterna i Europeiska unionens budget kallas för egna medel. Summan av egna medel kan utgöra högst 1,23 procent av medlemsländernas sammanlagda bruttonationalinkomst. I praktiken har det belopp som behövs för att finansiera budgeten hållits klart under denna övre gräns.

 

En av de centrala budgetprinciperna är att unionens budget inte får visa underskott, och upplåning är därför inte möjlig.

 

Utgifter

 

År 2012 fördelades unionens utgifter på följande sätt:

• Hållbar tillväxt 46 % (inbegriper bl.a. konkurrenskraft och sammanhållningspolitik)
• Naturresurser 41 % (inbegriper jordbruk, landsbygd och miljö)
• Global verksamhet 6 % (inbegriper hållbar utveckling, fred och säkerhet)
• Interna politikområden 1 % (medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa)

Största delen av medlen, 46 %, har reserverats för främjande av konkurrenskraft och sammanhållning som syftar till ökad tillväxt och sysselsättning. Målet är att målmedvetet stödja den ekonomiska återhämtningen i Europa. Jordbrukets stora andel, 41 %, beror på att det är den enda politiska sektorn som är harmoniserad inom EU, och som således har gemensamma spelregler. Därför betalas jordbruksstöden till EU:s medlemsländer i regel ur unionens budget. Cirka 6 % av unionens budget används till administrativa kostnader.

 

I och med Lissabonfördraget slopades den tidigare indelningen i s.k. icke-obligatoriska och obligatoriska utgifter.

 

Budgetens livscykel (budgetåret 2013) från beredning till beviljande av ansvarsfrihet

 

Januari 2012

 

Europeiska unionens institutioner (rådet, parlamentet, revisionsrätten, domstolen) gör upp sina egna driftsbudgetar för år 2011. Kommissionen gör upp den allmänna budgeten för Europeiska unionen (kommissionens driftsbudget, unionens allmänna utgifter och inkomster).

 

Maj

 

Kommissionen godkänner och lägger fram sitt preliminära budgetförslag för år 2013 för rådet.

 

Juni-juli

 

Företrädare för kommissionen, rådet och parlamentet (trepartsmöte, trilogi) förhandlar om det preliminära förslaget.

 

Juli

 

Rådet behandlar det preliminära budgetförslaget och godkänner vid behov sin ståndpunkt genom röstning.

 

Oktober

 

Öppna ärenden behandlas vid trepartsmötet.

Europaparlamentet godkänner sin ståndpunkt vid plenarsammanträdet.

 

November-december

 

Om parlamentets och rådets ståndpunkter skiljer sig från varandra sammankallas en förlikningskommitté med företrädare för parlamentet, rådet och kommissionen. Förlikningskommittén har 21 dagar på sig att nå en överenskommelse om budgeten i sin helhet. Den gemensamma text som förlikningskommittén kommit överens om fastställs i parlamentet och rådet.

 

Januari – december 2013

 

Kommissionen svarar för att den årliga budgeten följs.

 

November 2013

 

Revisionsrätten granskar hur budgeten för föregående år följts och publicerar sin årsberättelse.

 

Mars 2014

 

Rådet behandlar revisionsrättens anmärkningar och lämnar en rekommendation till Europaparlamentet.

 

April 2014

 

Europaparlamentets budgetkontrollutskott behandlar revisionsrättens anmärkningar och beviljar kommissionen ansvarsfrihet.